”Sverige kan spela en viktig roll för Balkan”

Läs vår debattartikel i Svenska Dagbladet här.

Med sina kulturella och ekonomiska band till länderna på västra Balkan skulle Sverige kunna spela en viktig roll när förhandlingarna om utvidgningen av EU i västra Balkan tar ett stort kliv framåt.  Det skriver Guy Verhofstadt, gruppledare för liberalerna i Europaparlamentet och fd belgisk premiärminister, och Jasenko Selimovic, europaparlamentariker (L).

Idag, tisdag, tillkännager EU-kommissionen den politiska strategin för utvidgningen av unionen. Under de kommande fem åren intensifieras förhandlingarna om medlemskap för länderna på västra Balkan. För Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien är det givetvis goda nyheter att få sina strävanden för ett medlemskap bekräftade.

För EU innebär utvidgningen till västra Balkan ett av viktigaste stegen till en fullständig europeisk union. Inom loppet av en generation har Balkanregionen gått från att ha varit den våldsammaste krigszonen sedan andra världskriget till medlemmar av det europeiska fredsprojektet – och som framtida fullvärdiga medlemmar i EU sluts därmed en cirkel.

Men EU-processen är långt från lätt och det gäller att få allt rätt från början för att kunna säkra att demokrati och mänskliga rättigheter. Liksom att transparens och öppen ekonomi med fria marknader garanteras.

Varken EU eller länderna på Balkan har något annat val. Skulle västra Balkan lämnas utanför EU hotas stabiliteten i hela Europa. Freden i området är skör och bara EU kan i längden garantera att spänningarna minskar. Ett tillspillogivet västra Balkan utanför unionen skulle importera osäkerhet in i EU. En utvidgning av unionen skulle å andra sidan exportera säkerhet till de sex länderna.

Vi kan heller inte längre räkna med att USA under president Donald Trumpkommer till Europas försvar eller för att lösa euroepiska konflikter. Samtidigt försöker ett allt mer aggressivt Ryssland vinna inflytande på Balkan genom att fria till nationalistiska känslor – för att inte tala om direkta interventioner. Från Ryssland kom en del av den gruppen som förra året försökte mörda Montenegros premiärminister Milo Djukanovic. I Makedonien, Serbien och Republika Srpska i Bosnien bearbetar Ryssland oförtrutet opinionen för att piska upp västfientliga stämningar.

Som Europaparlamentariker ger vi länderna på Balkan vårt fulla stöd och garanterar att utvidgningsprocessen är transparent och demokratisk. Men för att den ska bli lyckosam krävs också att EU-medlemsstaterna visar ledarskap. Det skulle därför vara utmärkt om statsminister Stefan Löfven kunde ta ett kliv fram och göra sig till en tydligareförespråkare för utvidgningen.

På så sätt skulle han kunna återuppta den roll som hans partikamrat och företrädare, socialdemokraten och statsministern Göran Persson, tog i början av 2000-talet och som starkt bidrog till att göra EU:s hittills största utvidgning till en stor succé.

Sverige är också mycket lämpat för en roll i förhandlingarna om medlemskap. Svenska företag är redan aktiva i regionen och kommer att tjäna på att länderna på Balkan blir medlemmar. Sveriges kulturella band till västra Balkan ska hellerinte underskattas. Ända sedan 1960-talet har människor från regionen tagit sig till Sverige sökande efter arbete, trygghet och en bättre framtid, inte minst under 1990-talets krig och folkmord.

Som medlemmar kommer de sex länderna på Balkan att bidra stort till Europas geopolitiska stabilitet. EU-medlemskapet blir en effektiv spärr mot de ryska särintressen som ständigt försöker utså split som hotar att åter tända nationalistiska brasor. Som fullvärdiga medlemmar i EU kan länderna i regionen börja blicka västerut på allvar. Deras rättsväsende, polis och domstolar blir under medlemskapet också vassare och effektivare vapen mot den stora vapensmugglingen och de extremistiska krafterna som dras till området. En starkare energiunion kan förhoppningsvis också bidra till att det så effektiva energivapnet Ryssland använder blir mindre verkningsfullt.

Men för att nå dit måste de politiska eliterna i området engageras och övertygas att de har allt att vinna på öppenhet, demokrati och transparens. För det är hög tid för oss européer att åter engagera oss i västra Balkan.

Vi kommer att stödja länderna i deras reformarbete, men också stå garanter till att deras kommande EU-medlemskap byggts och baseras på verkliga reformer. Det finns inga genvägar till EU medlemskap, till fungerande domstols- och  rättsväsen, inga genvägar till fungerande demokrati och i kampen mot korruption och maktmissbruk.Utvidgningen är ett måste – vaken EU eller Balkan har något annat val.

Jasenko Selimovic (L), Europaparlamentariker
Guy Verhofstadt, gruppledare för liberala gruppen i Europaparlamentet