“Lyft fram de länder som vill ansluta sig till EU”

Talet om EU domineras alltför mycket av Brexit. Röster från de länder som vill in i unionen måste också höras, skriver Jasenko Selimovic (L), Europaparlamentariker.

Läs min artikel på Sydsvenskans webbsida här.

sydsvenskan

Britternas beslut att lämna EU är en misstroendeförklaring mot hela EU-bygget och ett slag mot andra EU-länder som inte givit upp tanken att en globaliserad värld kräver åtgärder som är större än vad enskilda nationer kan åstadkomma.

Det är uppenbart att EU har stora svårigheter att leverera praktiska lösningar på samtidens problem, lösningar som medborgarna i de olika medlemsländerna uppskattar. Men att Storbritannien skulle lämna det gemensamma projektet var oväntat.
Konsekvenserna av Storbritanniens avhopp återstår för EU att hantera. Saken kompliceras av att tidtabellen för utträdesförhandlingarna tyder på att Storbritannien vill att de ska pågå till nästa EU-val 2019.
Oavsett hur förhandlingarna slutar har EU redan försvagats. Unionens anseende är skadat och dess syfte rejält ifrågasatt.
Visar inte EU att unionen kan bli mer relevant för dem som bor i medlemsländerna uppstår en dominoeffekt. Då vill fler länder lämna.
Såväl medier som politiker måste nu göra två saker. De måste demaskera den populism som många medlemsstatsregeringar ägnar sig åt. Omröstningarna i rådet, där regeringarna röstar, är till skillnad från röstningen i EU-parlamentet hemliga. Journalister måste göra mycket mer för att avslöja det hyckleri som regeringarna ägnar sig åt. De länder som är de mest högljudda motståndarna till EU har nästan alltid röstat ja till alla beslut i rådet.
Sedan början av denna mandatperiod har många medlemsstaters regeringar, bland annat den svenska, röstat 148 gånger. Frankrike avstod en gång. Polen och Tjeckien har en gång röstat mot ett beslut. Italien har röstat ja varenda gång. Samtidigt har dessa regeringar, bland andra, varit stora kritiker av vad de ofta kallar ”dumma och korkade beslut som Bryssel tar”.
Röstar ett lands företrädare ja till något bör hen också ta sitt ansvar och förklara varför.
Den andra saken som måste göras är att lyfta fram de länder som vill ansluta sig till EU. Skottland, Ukraina, Moldavien och länder på västra Balkan. Deras önskan hjälper oss att förstå EU:s fortsatta relevans. EU-kommissionen har förstått det. Den försöker hantera britternas avhopp genom att visa att det finns länder som vill in i den europeiska unionen. Utvidgningsprocessen, som i början av denna mandatperiod avstannade, har nu fått fart igen.
I september har EU accepterat Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap i unionen. Beslutet har hyllats i Bosnien där statsminister Denis Zvizdic deklarerade att det var ”en historisk stund för (…) Bosnien-Hercegovinas europeiska framtid”.
Montenegro har öppnat 24 av de 35 så kallade förhandlingskapitlen inklusive de mest utmanande om rättsstatens principer och rättsväsendet. Landet brinner nu för att öppna ytterligare två, det som handlar om fri rörlighet och det som gäller etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster, men beslutet blockeras av Storbritannien.
Serbiens chefsförhandlare Tanja Miscevic förklarade i september att landets mål är att avsluta förhandlingar under 2018 och då bli medlem i EU.
Skottland vill inte tas ur EU av Storbritannien. Skotska försteministern Nicola Sturgeon har föreslagit en ny folkomröstning om självständighet. Vid det skotska nationalistpartiets SNP kongress menar allvar med att göra vad som krävs för att bevaka Skottlands intressen, tänk om […] En hård Brexit ändrar Storbritannien i grunden. Ett land utanför den inre marknaden, isolerat, inåtvänt och med strypta jobb och investeringar är inte samma land som Skottland röstade för att stanna kvar i år 2014”.
Talet om EU domineras alltför mycket av Brexit, också röster från de länder som vill in i unionen måste höras, inte bara i Bryssel utan också i medlemsländerna.
Skottland kan mycket väl balansera Storbritanniens beslut att lämna. Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien, Kosovo, Albanien kan balansera Ungerns och Polens EU-fientlighet.
EU behöver reformeras, bli effektivare, vassare, snabbare. Men det är viktigt att påpeka det som redan fungerar, det som medlemsländernas regeringar röstar för. Det finns länder för vilka EU fortfarande är en magnet som leder till reformer, tillväxt och jobb.

Jasenko Selimovic

Jasenko Selimovic (L) är Europaparlamentariker.