“Det här skapar förvirring i Liberalernas politik”

Jan Björklunds argument för att EU ska sätta gemensamma sociala rättigheter håller inte, skriver Jasenko Selimovic (L) i en slutreplik.

Läs min debattartikel på SvD här.

Jag har i min artikel (SvD 2/6) påpekat problem med Liberalernas plötsliga byte av ståndpunkt när det gäller sociala pelaren i EU. I sin replik påpekar Jan Björklund att Europasamarbetet måste stärkas. Vi är helt överens på den punkten. Men frågan är då varför man väljer att ställa sig bakom ett förslag som uppenbarligen kommer minska samarbetsmöjligheterna?

Som Karin Svanberg-Sjövall, en EU-vän och tidigare folkpartistisk medarbetare i EU-parlamentet, har påpekat i DN (1/6) var ett av argumenten för ”lämna-sidan” i Brexitkampanjen just att britterna inte ville ändra sina socialförsäkringssystem på grund av migrationen. Risken är uppenbar att en social pelare bara kommer förvärra redan existerande spänningar.

Jan Björklunds argument för denna sociala pelare är att det kommer ge mer muskler till EU-kommissionen att sätta tryck på Rumänien och Bulgarien att förbättra behandlingen av romer. Men då är det märkligt att Liberalernas EU-arbetsgrupp inför landsmötet skriver att: ”Kommissionen bör omedelbart inrätta en expertgrupp som tillser att de EU-medel som Rumänien får utnyttjas och når fram till landets fattiga. Tremånadersregeln måste gälla och uppföljning genomföras.” Så uppenbarligen är problemet inte att medel saknas utan att vissa länder inte vill använda redan givna medel. Vissa länder försöker marginalisera och tvinga ut romer för att de aldrig har accepterats som en del av landets befolkning. Medel som redan ges gör ingen skillnad och kommer inte heller att göra det i framtiden, så länge grundproblemet inte åtgärdas.

Den största fienden för Liberalernas ställningstagande kommer bli Liberalernas egen politik. Liberalerna kräver exempelvis sänkta löner för ungdomar och invandrare för att de ska kunna integreras. Rätt så. Men hur kan detta förenas med den sociala pelarens krav på samma villkor för alla på arbetsmarknaden? Eller med Liberalernas krav på höjda löner för poliser? Det går inte att förena. Det kommer istället bara skapa förvirring i Liberalernas politik.

Liberaler i riksdagen har redan reserverat sig mot förslaget. 7 mars 2017: ”Frågor som rör sysselsättning och socialpolitik är fundamentala för alla medlemsstater. EU arbetar i många avseenden med dessa frågor. Exempelvis finns gemensamma regler för skydd av arbetstagare och medlemsländerna samverkar också inom ramen för EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. I huvudsak tillhör dock sysselsättning och socialpolitik medlemsländernas kompetens. Sverige har kommit långt på dessa områden, och även om reformbehov kvarstår har vi en väl fungerande modell för att arbeta med dessa frågor. Mot bakgrund av detta menar vi att det är viktigt att Sverige och regeringen värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen och säkerställer att utgångspunkten är att arbetsmarknadspolitiken förblir en nationell kompetens….”. Så varför skulle vi ”värna den svenska modellen” om det inte finns någon fara, såsom Jan Björklund nu, drygt två månader efter denna reservation, påstår?

EU beskrivs bäst som ett hus som inte är avslutat. På vissa våningar saknas taket, ibland saknas väggar, etc. I samband med olika kriser börjar det att regna in. Invånarna skriker och protesterar. Britterna har till och med beslutat att de inte längre vill bo i det här huset. Men istället för att avsluta detta hus och se till att det blir funktionellt, börjar man bygga en helt ny tillbyggnad, ett nytt rum som inte ens är klart uttänkt. Hur detta ska hjälpa EU att skaffa sig nödvändig legitimitet, öka samarbetsmöjligheterna och få unionen att bli mer effektivt är oklart. EU-vänner och L-landsmötet bör därför avvisa detta förslag.

Jasenko Selimovic (L)

Europaparlamentariker